Räkna på växtodlingsgårdens lönsamma klimatåtgärder i Mälardalen

Sammanfattning

Alternativet som ger störst påverkan på klimatavtrycket är där allt kväve som gödslats har tillverkats med lustgasrening, så kallad BAT. Detta ger både det största utslaget för minskat klimatavtryck samtidigt som det inte kostar mer. För att tjäna mest pengar så är precisionsgödsling bäst av våra scenarier och kombinerar du detta med BAT-certifierad kvävegödsling så har du gjort en stor skillnad för gårdens klimatavtryck.

Grundalternativet - En normal växtodlingsgård

Förutsättningarna för grundalternativet är beskrivna i gårdsbeskrivningen nedan och utifrån statisk och erfarenhet av gårdar i Mälardalsområdet har vi försökt att beräkna klimatavtrycket på en normal gård. För att kunna jämföra utsläpp av olika växthusgaser med varandra räknas utsläppen om till kilogram eller ton koldioxidekvivalenter – CO2e. Dessa ekvivalenter beskriver hur mycket koldioxid som motsvarar ett kg eller ton lustgas eller metan. Jämförelsevis ligger klimatavtrycken på en normalnivå både per produkt och för hela gården på 815 ton koldioxidekvivalenter, se tabell 1 och 2.

GÅRDSBESKRIVNING

• Konventionell gård i Mälardalen
• 400 ha åker
  
• 40 % lättlera och 60 % mellanlera
• Mineralgödselmedel enligt rekommendationer från Jordbruksverket
• Halm till avsalu
• Energiförbrukning enligt schabloner i Vera, Greppa Näringens beräkningsverktyg.
  

Alternativ 1 - Använd BAT-certifierad gödsel och minska ditt klimatavtryck utan att påverka ekonomin

All kvävegödsel är utbytt till BAT-certifierad (Best Available Technique) gödsel där utsläppen beräknas vara cirka tre kg koldioxidekvivalenter mindre per kilo kväve som produceras, jämfört mot kvävegödning producerad utan lustgasrening. Gårdens avtryck från inköpta varor minskar och det totala avtrycket är 135 ton mindre koldioxidekvivalenter än grundalternativet. Bara genom att göra ett aktivt val och välja BAT-certifierad kvävegödsling så har gården minskat sitt klimatavtryck med 135 ton koldioxidekvivalenter utan att påverka intäkterna.

Alternativ 2 - Utnyttja stöd för kolinlagring och minskat kväveläckage för att öka bördigheten på sikt och tjäna pengar

Här har vi lagt in vårplöjning samt mellangrödor där det passar i växtföljden för att öka kolinlagringen. Vi räknar med att inlagringen ökar med 50 kilo kol per hektar och år. En ökad kolinlagring syns inte i grödornas enskilda klimatavtryck då kolinlagringen inte fördelas på grödorna, se tabell 1. Kolinlagringen beräknas endast på hela gården som ett minskat klimatutsläpp. Här blir det 24 ton koldioxidekvivalenter, se tabell 2. Den ekonomiska beräkningen visar på en vinst med 35 000 kronor med 2023 års stödnivå när kostnader för utsäde och etablering har räknats in. En ökad kolinlagring ger en bättre bördighet på sikt och kan därigenom bidra till en ännu bättre lönsamhet på gården över tid.

Alternativ 3 - Få ett lägre klimatavtryck på dina produkter genom att förbättra dränering och se över kalkningsbehov

I detta scenario räknar vi med högre skördar genom förbättrad dränering samt kalkning. Det totala utsläppet från gården blir här högre än grundalternativet på grund av att mer lustgas avgår från marken, då det blir mer växtrester att bryta ned från den högre skörden. Däremot blir utsläppet per kilo produkt lägre tack vare en högre produktion att slå ut produkterna på, se tabell 1. Jämfört mot grundalternativet blir resultatet 23 600 kronor bättre.

Alternativ 4 - Anpassa kvävegivan genom precisionsgödsling och nollrutor för att tjäna 185 000 kronor.

Här räknar vi med att en mindre mängd kväve behöver tillföras genom en bättre anpassning. Genom att grödorna tillförs rätt mängde näring så räknar vi också med en bättre kvalité på vetet och vårkornet som då kan säljas som brödvete alternativt maltkorn. Det ekonomiska resultatet från gården ökar med 185 000 kronor tack vare att spannmålen går att sälja till ett högre pris med bättre kvalité. Klimatavtrycket både per produkt och från gården totalt minskar i detta scenariot, se tabell 1 och 2. Totalt minskar gårdens klimatavtryck med 29 ton koldioxidekvivalenter jämfört med grundalternativet. Hade det dessutom varit BAT-certifierad gödsel så hade avtrycket minskat totalt med 156 ton koldioxidekvivalenter.